Date: Wed, 27 Feb 2002 21:13:08 +0100 (MET)
Subject: Johan Cullberg, Skaparkriser

Hej!

Nu har jag inte recenserat någon bok på länge, det beror på att jag förra
veckan bara läste kurslitteratur, och i helgen inte läste alls.

Men nu är det bokrea! Jag var såklart där när den startade vid
midnatt. (eller lite efter för att slippa köa utomhus, jag fick köa inne
istället...)

En bok har jag redan läst, Johan Cullbergs "Skaparkriser, Strindbergs
Inferno och Dagermans" (119 kr, 193 sidor)
Den var ganska bra, speciellt första delen om Strindberg. Han hade ju,
liksom jag, paranoida illusioner, men förmodligen inte hallucinationer.
Alltså "bara" förstärkning och feltolkning av verkliga yttre signaler.

Men jag borde nog läst Inferno och "Tjänstekvinnans son" innan, det finns
en hel del citat från främst dessa böcker. De enda Strindbergverk jag har
läst är Fröken Julie, Röda Rummet och Hemsöborna.
Det finns i Cullbergs bok ganska många allusioner på andra författares
böcker, bl.a. två jag har läst (Kejsaren av Portugallien och Rousseau:s
Bekännelser)

Av Dagerman har jag inte läst något alls.
Men det fanns en parafras på ett känt Kant-yttrande. (det om sedelagen
inom mig och stjärnhimlen ovan mig, som i Dagermans version blivit bödeln
och bilan)

Av de två Cullbergböcker jag har läst så var Psykoser bäst.

En tanke som slog mig när jag läste denna bok var en undran om mitt liv
kommer analyseras lika noga om hundra år... Min psykos, min dagbok, mina
brev till Er osv. Det skulle vara kul.