Date: Wed, 14 May 2003 04:10:02 +0200 (MEST)
Subject: Rollo May, Den omätbara människan

Hej!

Detta var en bra bok:
Rollo May, Den omätbara människan, Om människosynen i existentialistisk
psykologi och terapi. 160s.

Den handlar inte bara om "människosyn", utan mer om existentialistisk
psykologi i allmänhet. Det är, enligt mig, en mycket intressant
inriktning. Jag vill gärna läsa originalverk, Rollo May är ju en av de
mest kända inom detta område. Är lite trött på läroböcker, de skriver
ju mest av varandra, verkar följa receptet "läs tio böcker, skriv den
elfte".

Denna bok läses 4:e terminen på psykologutb på LU, så Klas har läst den
för några år sen. Jag lånade den på socbetbib.

Innehåll:
Del I. Principerna
 1. Psykoterapins grundvalar
 2. Fallet Mrs Hutchens
Del II. Den kulturella bakgrunden
 3. Den existentialistiska psykologins ursprung och betydelse
 4. Existentialismen och psykoanalysen uppstod ur samma kultursituation
 5. Kierkegaard, Nietzsche och Freud
Del III. Den existentialistiska psykologins bidrag till psykoterapin
 6. Att vara och att icke vara
 7. Ångest och skuld som ontologiska fenomen
 8. Att vara i världen
 9. Världens tre modaliteter
 10. Tiden och historien
 11. Förmågan att överskrida den omedelbara sitationen
 12. Den terapeutiska tekniken

May tar främst upp Kierkegaard och Nietzsche som inspirationskällor, men
även Husserl, Heidegger, Sartre, Camus, Sokrates, Dostojevskij m.fl. Det
är bra att han inte betonar Sartre så mycket, många tänker ju nästan bara
på honom när de hör existentialism.

Lite sammanfattning av vad existentialism står för:
Betona "varat", man skapar sig själv, man är det man valt att bli.
Förstå människorna "i deras egen värld".
Inte skilja mellan subjekt och objekt.
Omedelbart upplevd Verklighet.
Ångest är upplevelsen av hotande icke-vara ("Frihetens yrsel" enligt
Kierkegaard)
Dasein=Därvaro (Heideggers term (han har många fler...))
Umwelt, Mitwelt, Eigenwelt. (miljö, relationer, självmedvetande ungefär)

Det finns inga bestämda terapuetiska tekniker, May är inte emot att låna
saker från Freud, Rogers, whomever, bara så länge som förståelsen av
patienten underlättas. "Tekniken följer av förståelsen" (May). Man ska
betona närvaron, "en existens som kommunicerar med en annan" (Binswanger).

May är ganska kritisk till alltför ytlig användning av existentiell
terapi, att bara använda nya termer för att kunna intellektualisera mera.
Man måste Vara, inte bara tillämpa.
"Patienten behöver en upplevelse, inte en förklaring" (Frieda
Fromm-Reichmann).

Den av alla personer jag träffat senaste åren som mest använt sig av detta
synsätt var Charlotte Holmén, hon ansträngde sig för att förstå mina
tankar och min situation (och lyckades ganska bra). Hon hade läst en hel
del filosofi och skönlitteratur. Apropå skönlitteratur så kan jag tänka
mig att både Lagerkvist och Boye skulle uppskattat Rollo May.