Date: Thu, 15 Apr 2004 04:24:06 +0200 (MEST)
Subject: Victoria Höög, Upplysning utan förnuft

Hej!

Jubileum! Recension nummer 100 på http://tintin.kau.se/~ao/recensioner/

Den bok jag nu läst ut heter Upplysning utan förnuft, och är skriven av
Victoria Höög (som får kopia av detta mail). Den handlar om
upplysningstiden, närmare bestämt om de fyra filosoferna Thomas Hobbes,
John Locke, David Hume och Montesquieu. Den har 263 sidor (utan summary
och fotnoter).

Upplysningen är ju känd som förnuftets tidsålder, "age of reason", men i
denna bok, som väl är en doktorsavhandling?, betonas mycket mer begär
och känslor. Citat från epilogen, s 260 "Frihetens förutsättning fanns i
begär och känslor snarare än i förnuft".

Innehåll:
Del 1 Thomas Hobbes: De rationella begären
  1 Hobbes och samtidens intellektuella kontext
  2 Från matematik till retorik
  3 Försvar för friheten
Del 2 John Locke: vanans moral och politisk makt
  4 Sökandet efter moralens grund
  5 De dubbla strategierna
  6 Individualism och politisk frihet
Del 3 David Hume: Uppgörelse med metafysiken
  7 Praktisk filosofi i ett vardagligt perspektiv
  8 Känslor i vardag och vetenskap
  9 En historisk moralfilosofi
 10 Politik och kultur i ett modernt samhälle
Del 4 Montesquieu: Lust och modernitet
 11 Den lustsökande människan
 12 Om lagarnas anda - en postmodern liberalism
Del 5 Epilog

Jag har inte så stora förkunskaper i detta ämne, har bara läst två av
böckerna från de 12 sidorna med litteraturhänvisningar. Påå ILH läste
vi ju lite om främst Hobbes och Locke i Svantes bok. Originaltexter från
dessa fyra har jag dock bara läst de stycken som finns med i FGT
(filosofin genom tiderna). Den jag har bäst koll på är nog Hume, den jag
borde kunna denna termin är istället Montesquieu, har hans "Om lagarnas
anda", men har inte läst då jag har skjutit upp den delkursen.

Denna bok/avhandling är helt klart läsvärd, trots min bristande
förförståelse lär man sig en hel del, och förhoppningsvis fastnar "det
viktigaste" även om man varken har ambitionen att minnas eller förstå
allt. Det var dock ibland lite svårt att veta vilket som var nytt, och
vilket som är allmänt känt/accepterat sen tidigare. Och ibland tänkte jag
"vad har hon för stöd för det argumentet?", ofta finns fotnoter, men inte
alltid.

Detta är ju ingen lärobok, så saker som står i andra böcker, och som är
det dessa filosofer är "mest kända för", nämns ibland inte alls, och
ibland bara i förbigående flera kapitel in i respektive del. T.ex om
Humes "kausalitet som vana".

Det är nog ett stavfel på sidan 190 (kvalitetn), men annars är den
språkligt sett mycket bra. Det kan för mig vara nyttigt att läsa några
hundra sidor text författat att av en som kommer bedöma mina
seminarieuppgifter "nån annan termin", så att jag vet hur hon själv tycker
man bör skriva ;-)