Date: Mon, 24 Jul 2006 09:28:37 Subject: Hannah Green, Ingen dans på rosor Hej! Den här boken, Hannah Green, Ingen dans på rosor, är en klassiker inom skönlitterär psykiatri. Den har 301 sidor, och är till stora delar självupplevd. Författarinnan hette egentligen Joanne Greenberg. I boken heter huvudpersonen Deborah, och den som kallas doktor Fried är egentligen Frieda Fromm-Reichmann, en av de första som använde psykoterapi för svårare pykiatriska störningar. Den utspelar sig på slutet av 40-talet, så mycket har ju förändrats sen dess, men ändå inte... Frieda räknas ju till den psykoanalytiska skolan, men intrycken jag får från den här boken, som kom 1967, är även som början av humanistisk och kognitiv teori. Stora delar av berättelsen handlar om Deborahs upplevelser, och är bland de bästa skildringar jag läst om hur schizofreni kan kännas. Deborah är en mycket intelligent flicka, som får diagnosen schizofreni, hon har "byggt upp" en egen värld, kallad Yr, som är befolkad av olika gudar och liknande. Boken handlar mest om tiden då hon är inlagd, och de relationer hon får till medpatienter, skötare och läkare. Den största skillnaden mellan dessa grupper är att bara några har nycklar, eller som en av skötarna säger, "tro inte du har ensamrätt på lidande bara för du är patient". Det finns massor av andra tänkvärda yttranden i boken. Läs den gärna om ni inte har gjort det.