Date: Mon, 8 Apr 2002 00:10:53 +0200 (MEST) Subject: De filosofiska mästerverken Hej! Jag gör ett undantag och recenserar en bok som jag inte har läst hela (och en där jag har läst hela). De filosofiska mästerverken är en serie från ca 1940, valda, redigerade och med inledning försedda av John Landqvist. (fil mäst förkortar jag den i dagboken) Det är nio delar, jag har läst alla utom del 2 och delar av 3. I del 3 började jag på sidan 171, det innan var mest medeltida gudsbevis, inte så intressant. Dessa tre kapitel läste jag: Nikolaus Cusanus, ur Om den lärda okunnigheten. Giordano Bruno, Om orsaken, principen och enheten. Michel de Montaigne, ur Esayer. Montaigne är den som grundade genren essäer, han skriver ett stycke om varje ämne, t.ex. "om ensamheten", "om erfarenheten". Han kan räknas som skeptiker på många sätt. Cusanus skriver om "docta ignorantia", hur man kan närma sig sanningen, men aldrig nå ända fram. Bruno brändes på bål år 1600. Del 4 har jag läst hela. Francis Bacon, ur Novum organum Hobbes, om medborgaren Descartes, Metafysiska meditationer och ett brev till en grevinna. De la Rochefoucauld, ur Maximer Spinoza, Ur Etiken Leibniz, Den individuella substansen och universums allmänna ordning, Monadologin, Om visheten. Rochefoucauld ingår inte i idé och lärdomshistoriakursen, men det var ett ganska kort stycke med aforismer. Alla de andra ingår. I vår lärobok av Svante Nordin finns det lösryckta citat, det blir intressantare om man läser originaltexterna såhär. Det är den hermeneutiska cirkeln, man måste förstå detaljerna för att se helheten, men detaljerna kan bara förstås rätt om man ser helheten... Bacon har jag skrivit ett långt mail om, jag tycker han är intressant. Av Descartes finns ungefär samma text i Filosofin genom tiderna. Spinoza skriver om affekternas makt, på ett "matematiskt" sätt, med definitioner, satser, föjdsatser och bevis. (slår upp en sida med citat av lagom längd) "Hopp är en obeständig glädje, som uppstår ur idén om någonting framtida eller förflutet, på vars utgång vi i viss mån tvivla" Sådana definitioner läggs fram, "bevisas" och kommenteras. Leibniz monader är en fantasifull skapelse, den finns också ungefär samma utdrag i FGT. Monaderna har inga fönster, ändå är varje monad en mer eller mindre förvirrad spegling av hela universum.