Date: Wed, 20 Apr 2011 20:37:39 Subject: Jan Guillou, Ordets makt och vanmakt Nu har jag läst ut Jan Guillou, Ordets makt och vanmakt - Mitt skrivande liv. Det är alltså hans självbiografi, andra upplagan med 82 sidor om "KGB-affären". Totalt har boken 554 sidor (pocket). Den var, som väntat, mycket läsvärd. Guillou har ju varit med om en hel del saker, och vet att berätta om dem i ett lättläst men inte överförenklat språk. Stor plats i boken får förstås IB-affären. Om den och mycket annat är det många detaljer som jag inte kände till. Utöver memoar är det ju en hel del nutidshistoria. Fast förstås genom Jans glasögon. Han nämner många personer vid namn, och inte alltid i positiva ordalag. För mig är den relevant både för skrivandet och handlingen. Hemligheter och öppenhet är viktigt att balansera. Och trots viss egofixering innehåller boken även självkritik. Jag har flera gånger under läsandet lyssnat på Uggla-låten "Nummer 1" som just handlar om nämnde författare. Politiskt är ju Jan på annan sida än mig, men man måste imponeras av hans engagemang och rättvisepatos. Jag såg honom på en bokhandel i Lund för några år sen, men vågade inte prata med honom då. Jag har läst alla Hamiltonböckerna. De 10 i originalserien ca 1998-1999 (före psykosen), men de två uppföljarna finns bland mina recensioner. Däremot har jag inte än läst någon av böckerna om Arn. Läs gärna den här boken om ni har tid och lust. Ord är viktiga, både som makt och vanmakt.